Varför finns den här sajten? Vad är egentligen margarin? Kostchefen i Bollnäs Matfetter & deras egenskaper » Den svältande fetknoppen Stenålderskost Clownpanelen Länksamling Dokument att använda Fasta länkar (svenska): Kostdoktorn.se >> Andreas Eenfeldts lättbegripliga blogg om mat och hälsa. Och jo, han är en riktig doktor. Läkare. Johannas kost och hälsa >> Johanna Söderlunds lättbegripliga blogg om mat och hälsa med bra inlägg i debatten och ögonöppnare. Fasta länkar (engelska): Health & Nutrition by Michael R. Eades, M.D. >> Dr Eades blogg om mycket som rör lågkolhydratkost och hälsa. Svår engelska ibland, och vass kan han vara. Kul och bra! Matfetter och deras egenskaper Den här artikeln kommer att handla om olika matfetter såna som de uppträder i naturen, såna som de uppträder i livsmedelsaffären och på vilket sätt de uppträder i kroppen. Det blir lite grundläggande kemi, men inte på alltför svår nivå. Jag är ingen kemi-fantast själv, men detta kan alla intresserade förstå. Fettets uppbyggnad   T. ex. mättat fett Fett är långa molekyl-kedjor som består av kolatomer, väteatomer och syreatomer. De brukar avbildas som till höger, dels mera naturtroget, och dels schematiskt med streck och bokstäver. Dessa kallas fettsyror, och har som andra organiska (kol-innehållande) syror en ände som ser ut på ett visst sätt och innehåller syre. Den kallas karboxylgruppen. Den syns här genom att syreatomerna visas röda på bilden. Änden med karboxylgruppen kallas Alfa-änden, och den utan kallas Omega-änden. Och nu kanske det ringer i några klockor hos hälsomedvetna. Det finns ju fetter som kallas Omega-nånting. Varför, kommer att framgå snart. Mättat, enkelomättat och fleromättat Grovt delar man in dessa fettsyror i mättade, enkelomättade och fleromättade. Detta beror på hur bindningarna mellan atomerna ser ut. I mättat fett är kolatomerna helt mättade med väteatomer, så att varje väteatom sitter fast med en bindning. Om det så att säga "saknas" en väteatom binder kolatomen båda bindningarna till en annan väteatom, och då blir det dubbelt. Det blir en dubbelbindning. Om detta bara inträffar på ett enda ställe på den långa kedjan kallas det fettet enkelomättat. Om det uppträder på flera ställen kallas fettmolekylen fleromättad. Olika sorters enkelomättat och fleromättat fett Det finns olika enkelomättade och fleromättade fetter, därför att dubbelbindningen/arna sitter på olika ställen. Man brukar dela in dem efter hur nära omega-änden den första dubbelbindningen sitter. Därav namnen Omega-3, Omega-6, och Omega-9. Nu slutar det inte där heller, utan Omega-3-fetterna finns som Alfalinolensyra (ALA), Eikosapentaensyra (EPA) och Dokosahexaensyra (DHA). Dessa brukar redovisas separat när man till exempel köper fiskolja som kosttillskott på hälsokostaffären. Omega-6 finns också i olika varianter, men de är inte lika populära som hälsokost, av skäl som jag kommer att återkomma till. Triglycerider och fria fettsyror   Triglycerid med mättat fett Själva ordet låter obehagligt. Lite som kolesterol, faktiskt. Av samma skäl, också. Doktorer och andra medicinskt kunniga brukar prata om triglycerider (i blodet) som de mäter med hjälp av blodprov. Vad det egentligen är, är en sammansatt fettmolekyl. Det sitter 3 valfria fettsyror fast på en glycerolmolekyl, lite som spetsarna på en treuddig gaffel. Nu är de oftast inte så här välordnade i verkligheten, utan är vridna och krulliga beroende på vilka fettsyror som är fästa. Fettet vi äter kan bestå av triglycerider eller av fria fettsyror, vilket är när de enstaka fettsyremolekylerna inte har någon glycerol. Det är inte heller så välordnat att man har en triglycerid med mättade fettsyror och en annan med omättade fettsyror, utan de sitter blandade. Dock i ordnade former, det sitter oftast fleromättade fettsyror i mitten. Spjälkas upp och monteras ihop i kroppen När man äter fett demonteras triglyceriden till fria fettsyror, som tas om hand och används som energi, byggstenar, eller lagras i kroppens fettdepåer. När de ska lagras igen, måste kroppen sätta ihop de fria fettsyrorna med en glycerolmolekyl. Artikeln är under utveckling... Theresa Sandin Referenser och vidare läsning: (1) www.margarine.org.uk/images/History of Margarine.pdf (2) en.wikipedia.org/wiki/Margarine (3) hem.passagen.se/rubenfa/margarin.html http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article218638.ece http://www.latta.nu/ny/marg_till_set.htm   Kontakta mig via e-post: [argesh@kahlin.net]